A-N-T-I
ALIANSA NASIONÁL TIMOR-LESTE BA TRIBUNÁL INTERNASIONÁL
Komunikadu da imprensa
Loron  24 Marsu Nu’udar Loron Internasionál Direitu Ba Lia-Los
Iha Dezembru 2010, Asembleia Jerál ONU proklama katak loron 24 Marsu nu’udar Loron Internasionál Direitu Ba Lia Los. Loron ida ne’e atu diginifika Monseñor Óscar Arnulfo Romero husi El Salvador ne’ebé hetan asasinasaun iha Igreza laran bainhira dirize hela misa ba iha momentu ne’ebá. Munseñor Romere hetan asasinasaun husi Rezime totalitarian El Salvador iha loron 24 Marsu 1980. Hafoin tinan 30, Asembleia Jerál ONU dignifika Monseñor Romero nia sakrafisiu hodi defende ema lian laek sira ne’ebé buka lia los too sakfrifika sira nia vida moris ema umanu nian. ONU no Komunidade Internasionál mos kondena makaas asasinasaun hasoru Monseñor Romere nu’udar aktu violasuan direitus umanus no krime kontra umanidade.
Iha kontestu Timor, durante periódu okupasaun Militar Indonezia, iha mos Amo Lulik, Madre,  no Bruder sira mak sai alvu ba asasinasaun ne’ebé Militar Indonezia, POLRI no Milisia pro-Jakarta halo iha momentu ne’ebá. Timor oan sei lembra asinasaun boot sira ne’ebé akontese iha Igreza Likisa, 5-6 Abril 1999, Igreza Suai,  “Setembru Negro” iha dia 6 Setembru 1999 ne’ebé mos rezulta Amo lulik nain 3 hamtuk ho sarani atus rua resin mak asasinatu no dezaperisido. Iha mós Madre no Bruder sira ne’ebé hasoru mos asasiasaun husi Tim Alfa Lospalos iha 25 Setembru 1999 iha Apikuru-Lautem.
Asasinasaun ne’e planeiadu no sistematikamente husi Autór prinsipal Jakarta ho nia aleadu sira. Husi masakre sira ne’ebé hahu iha desde 1975 too 1999 ne’ebé rezulta ema nain 250.000 mak mate no lakon forsadu no familia sira lahatene sira nia paradeiru.
Pior liu, autór prinsipál ne’ebé komete direita iha masakre sira iha Timor hanesan masakre 10 de Juñu 1980 (Masakre Marabia-Dili) no Agostu 1983, Masakre Craras-Viqueque ho kuiñesidu Desa Jandane’ebé rezulta ema liu atus rua mak mate no dezaparesidu. Masakre Santa Cruz iha 12 Novembru 1991. Masakre hirak ne’e lidera no hetan orientasaun komandu husi Prabowo Subianto ne’ebé iha momentu ne’ebá nu’udar Comandante KOPASUS. Ohin Prabowo kandidata an ba Eleisaun Prezidente Indonezia nian ba periúdu 2019 – 2024.
ANTI kestiona, oinsa ema ne’ebé liman ran sai lider ba nia povu ne’ebé uluk sira oho!
-          Kultura impunidade sei eziste no prevalese!
Tanba ne’e ANTI husu: ba Membru Konselu Seguransa ONU no Komunidade Internasionál atu loke espasu foun ba Prabowo cs liu husi Juridisaun Universal nune’e bele julga autór sira ne’ebé komete krime kontra umanidade iha Timor-Leste durante okupasaun Militár Indonezia.
Dili, 24-25 Marsu 2019
ANTI

Komentar

Postingan populer dari blog ini

Lia Rekadu kona-ba Loron 40 aifunan Saudozu Komandante L-4 nian.

Kazu Agresaun Fíziku hasoru manifestante no Vendedór Ambulantes sira.